Hanteringen av KOL för en hållbar framtid

Att balansera vårdbehov med miljöansvar

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av våra största folksjukdomar, runt 8-10% av befolkningen har sjukdomen i Sverige.¹ KOL är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och den sjätte i Sverige.^2,3  Behandlingsstrategin ska utgå från en individuell bedömning av symtom och framtida risk för exacerbationer. Behandlingsstrategin inkluderar både farmakologiska och icke-farmakologiska åtgärder.^1,4

I Sverige dör ca 20% av KOL-patienterna inom ett år efter deras första exacerbation som kräver sjukhusvård.⁵ Många patienter saknar underhållsbehandling trots diagnos och sjukhusinläggning på grund av en KOL-exacerbation. Sannolikheten att få en uppföljning inom sex veckor, i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer, är endast 7 %.^5,6

KOL & livskvalitet 

De vanligaste symtomen är andfåddhet, slemhosta och exacerbationer.^1,4 Exacerbationer kan förekomma hos patienter med mild eller svår KOL och ökar risken för nya exacerbationer. Exacerbationer kan leda till permanent nedsatt lungfunktion och det kan ta upp till 6 månader för patienter att återfå sin livskvalitet.^4,7 En post-hoc analys av SUMMIT studien, involverade ca 16500 patienter och 43 länder visade att KOL-patienter med förhöjd kardiovaskulär risk har en 10 gånger högre risk för kardiovaskulära händelser efterföljande en sjukhusvårdad exacerbation, och kan bli förhöjd upp till ett år.^4,8 

Exacerbationer är en mycket allvarlig händelse med stark negativ inverkan på prognosen och patienten riskerar att hamna i en negativ spiral med ökad risk för förtida död (se figur 1).^1,9 

Figur 1. En exacerbation är en mycket allvarlig händelse med starkt negativ inverkan på prognosen. Figuren är utvecklad av AstraZeneca och anpassad efter Hurst JR, et al. Eur J Intern Med 2020;73:1–6. 

Exacerbationers miljöpåverkan 

Det finns ca 500 miljoner patienter globalt som lever med KOL och/eller astma.¹² Om den globala hälsovårdssektorn skulle vara ett land hade det varit den femte största utsläpparen av växthusgaser på planeten.¹³ 

Man har sett en ökad förbrukning av SABA-behållare hos KOL-patienterär associerad med en högre risk för både medelsvåra och svåra exacerbationer.¹⁴ I Sverige står SABA för ungefär hälften av inhalator-användningen och dess koldioxidavtryck. Globalt står SABA för 66% av de totala växthusgasutsläppen från inhalatorer och orsakar ca 2 miljoner ton av CO2e.¹⁵ 

Välkontrollerade patienter är gröna patienter 

Nästan en fjärdedel av det totala koldioxidavtrycket i vården kommer från tillhandahållande av vård.¹⁶ Svenska data visar att många KOL-patienter är underbehandlade, får utebliven uppföljning och under 2022 var det totalt 14 739 vårdtillfällen pga KOL.^5-6,10 Patienter som exacerberar medför ett högre CO2e utsläpp per patient (se figur 2) till följd av bland annat ökade hälso- och sjukvårdsresurser och SABA-förskrivning.¹⁷

_{Förkortningar: CO2e = Koldioxidekvivalent, Exac= Exacerbation, HCRU= Hälso- och sjukvårds resurser,
ICS = Inhalationssteroid, LABA = Långverkande ß2-receptor, LAMA = Långverkande muskarinantagonist,
Mod= Måttlig, Rx= Receptbelagt läkemedel, Sev= Allvarlig, SABA = Kortverkande beta-2-receptoragonist/stimulerare}  

Figur 2. Andelen växthusgasutsläpp per patient i relation till hälso- och sjukvårds-resurser samt förskrivning av SABA.17 Figuren anpassad av AstraZeneca från Bell J et al. Greenhouse gas emissions associated with COPD care in the UK: Results from SHERLOCK CARBON poster presented at the European Respiratory Society (ERS) International Congress. 2021. 

Trippelkombinationsbehandling minskar risken för exacerbationer
– tiden till insättning är kritisk 

För patienter med KOL är farmakologisk behandling avsedd att lindra symtom, förbättra livskvalitet samt förhindra sjukdomsprogression, exacerbationer och därmed minska risken för förtida död. För att optimera behandlingsresultatet bör den farmakologiska behandlingen integreras i en omfattande vårdplan som inkluderar rökavvänjning, individanpassad fysisk träning och rehabilitering, vaccinationer samt hantering av andra samtidiga sjukdomar. 

Vid beslut av farmakologisk underhållsbehandling för patienter som tidigare inte fått behandling, är den primära faktorn graden av symtom och historien av exacerbationer. Klassificeringen enligt GOLD i grupperna A, B eller E spelar en central roll i denna process.¹ 

Trippelkombinationsbehandling med ICS/LAMA/LABA minskar andelen medelsvåra och svåra exacerbationer jämfört med LAMA/LABA respektive ICS/LABA hos symtomatiska patienter med exacerbationshistorik.⁴ För varje 30-dagars fördröjning av insättningen av trippelkombinationsbehandling efter en exacerbation ökar risken för nya måttliga eller svåra exacerbationer med 11%.¹⁹