Hjärtsvikt

Nationella rekommendationer och internationella riktlinjer

SGLT2-hämmare rekommenderas som basbehandling vid kronisk hjärtsvikt – oavsett ejektionsfraktion1

Summering av ESCs riktlinjer från 2023

Behandlingen av kronisk hjärtsvikt har gjort stora framsteg de senaste åren där forskning inte bara lett till bredare kunskap om basbehandling och dess effekter på sjuklighet och/eller död, utan även gett avtryck i såväl nationella som internationella rekommendationer och riktlinjer.1–3

Mer om riktlinjernas syfte och kliniska implementering kan du läsa här.

Skillnader mellan europeiska och svenska behandlingsrekommendationer

I september 2024 publicerades uppdaterade svenska rekommendationer för läkemedelsbehandling av kronisk hjärtsvikt. Rekommendationerna är framtagna av LOK (läkemedelskommittéernas nationella nätverk) i samråd med NPO (nationellt programområde, hjärt- och kärlsjukdomar).3 Skillnader i dessa jämfört med de europeiska riktlinjerna hittar du här.

Så lyckas vi med praktisk implementeringen av riktlinjerna i Sverige och övriga världen

I dessa intervjufilmer berättar Felix Lindberg och Guilia Ferrannini, båda Karolinska Institutet, om två nyligen publicerade undersökningar, en internationell4 och en svensk5, om implementering av de senaste hjärtsviktsriktlinjerna inom HFrEF.

Intervju 1
✖

Ta del av av två nyligen publicerade undersökningar, en internationell och en svensk, om implementering av senaste hjärtsviktsriktlinjer inom HFrEF.

Intervju 2
✖

Hinder för implementering av rekommenderad hjärtsviktsbehandling vid HFrEF enligt riktlinjer - hör vad undersökningarna kom fram till.

Intervju 3
✖

Identifierade förbättringsåtgärder för implementering av rekommenderad hjärtsviktsbehandling vid HFrEF enligt riktlinjer.

Intervju 4
✖

Hör kommentarer om fynd i de båda undersökningarna  - den internationella och den som genomfördes i Sverige.

Intervju 5
✖

Parallell eller traditionell approach – matchar förskrivningen det som riktlinjer vid HFrEF rekommenderar?

Intervju 6
✖

En tänkbar undersökning med fokus på implementering  av de senaste riktlinjerna vid HFpEF – vad skulle man behöva tänka på då?

Forxiga gör skillnad

Forxiga (dapagliflozin) är den enda SGLT2- hämmaren med visad mortalitetsreduktion vid både kronisk njursjukdom (CKD) och kronisk hjärtsvikt (HF), med eller utan samtidig typ 2-diabetes (T2D)1.

1. Forxiga Produktresumé 24-01-19

Läs mer

LunchWebb

Diabetes - hjärta - njurar - lungor

Terapiinriktad utbildning med produktinformation.
Återkommande föreläsningskoncept med nationellt erkända specialister, direktsänt till din mottagning kl. 12.05-12.45

Se programmet

DAPA-HF

Kardiovaskulär utfallsstudie

Forxigas hjärtsviktsindikation baseras på resultat från den kardiovaskulära utfallsstudien DAPA-HF med över 4 700 patienter med symtomatisk kronisk hjärtsvikt (HFrEF). Patienterna stod på behandling med etablerade hjärtsviktsläkemedel och randomiserades till Forxiga 10 mg eller placebo.5

Läs mer

Referenser:

  1. McDonagh TA, et al. Eur Heart J 2023;00:1–13. https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehad195 

  2.  McDonagh TA, et al. Eur Heart J 2021;42:3599–726.

  3. LOK (Nätverk för Sverige Läkemedelskommittéer) i samråd med NPO hjärt- och kärlsjukdomar. Läkemedelsbehandling vid kronisk hjärtsvikt. www.janusinfo.se

  4. Savarese G, et al. European Journal of Heart Failure (2024) doi:10.1002/ejhf.3214

  5.  Ferrannini G, et al. (2024) The Front. Cardiovasc. Med. 11:1385281. doi: 10.3389/fcvm.2024.1385281

  6. Forxiga SPC, www.fass.se

  7. McMurray JJV et al. N Engl J Med. 2019;381(21):1995-2008