Hyperkalemi

Vad är hyperkalemi?

Hyperkalemi är förhållandevis ovanligt i primärvården, men vanligare på sjukhus. Det är ett allvarligt tillstånd som uppkommer när kaliumnivåerna i blodet är förhöjda. Det finns ingen exakt definition av hyperkalemi och patienter reagerar olika på samma nivåer av kalium, men ofta anges ett kalium över 5,0 mmol/l som förhöjt.¹

Eftersom kalium har stor betydelse för den normala funktionen hos nerv- och muskelceller, inte minst i hjärtat, kan tillståndet vara mycket allvarligt och kräver snabb diagnos och behandling.^2,3

Hyperkalemi hos patienter med kronisk njursjukdom (CKD)

Med nedsatt njurfunktion försämras kroppens utsöndring av kalium. Patienter med CKD löper därför hög risk att utveckla hyperkalemi^10–13.

Även om patienter med hyperkalemi vanligtvis är asymtomatiska kan tillståndet bli livshotande om det inte behandlas^10–13.

För att öka chansen till tidig diagnos och behandling är det viktigt att kunna identifiera patienter med hög risk att utveckla hyperkalemi^10–13.

Högriskpatienter inkluderar personer med:

• CKD utan dialys^10–13
• CKD med dialys^10–13
• CKD eller hjärtsvikt som genomgår optimering med RAAS-blockad^10–13

Därutöver finns det även andra patientgrupper med hög risk för hyperkalemi, till exempel med resistent hypertoni och diabetisk nefropati^11,13.

Kaliumbindare ökar förutsättningarna för bibehållen RAAS-blockad¹¹

I den här filmen berättar Maria Eriksson Svensson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, om vikten av RAAS-blockad hos patienter med kronisk njursjukdom och vilken roll kaliumbindare har för att optimera behandlingen.