Astma – en vanlig och kronisk sjukdom

Vad är astma?

Astma är en av våra vanligaste folksjukdomar. Cirka 10 % av befolkningen i Sverige beräknas leva med astma. Av dem har de flesta lindrig till medelsvår sjukdom. Astma kännetecknas av kronisk luftvägsinflammation och luftvägssymtomen kan variera över tid och i intensitet, kombinerade med en variabel luftvägsobstruktion. Att leva med astma innebär ofta att patienten behöver livslång och regelbunden kontakt med sjukvården.¹

Astma kan utlösas av flera olika faktorer, som till exempel allergener, ansträngning, luftvägsinfektioner och vissa läkemedel. Sjukdomen kan också bryta ut av triggerfaktorer som kyla, tobaksrök, fuktskadad inomhusmiljö och damm.² Under sommaren kan till exempel pollenallergi förvärra symtomen, medan den kalla luften under höst och vinter kan skapa andningsbesvär.^3,4

Det finns även flera olika riskfaktorer för att utveckla astma. Allergi, ärftlighet, passiv eller aktiv rökning, övervikt och psykisk ohälsa är några. Det finns även en förhöjd risk kopplat till exponering för irriterande ämnen, som luftföroreningar och kemikalier i arbete och omgivningsmiljö.²

Typ 2-driven astma

Allergisk astma 
Börjar ofta i barndomen, kopplad till allergiska tillstånd. Ofta bra respons på inhalationssteroider.¹

Eosinofil astma 
Karaktäriseras av förhöjda eosinofiler och är en typ 2- inflammationsdriven astma, men behöver inte alltid vara associerad med allergi. Denna form av astma kan ibland vara svårbehandlad och är viktig att identifiera för att överväga behandling med biologiska läkemedel.¹

Astma vid acetylsalicylsyrakänslighet 
Personer med icke-allergisk astma, näspolypos och överkänslighet mot acetylsalicylsyra och andra icke-steroidlika antiinflammatoriska läkemedel, utgör en liten men väl karaktäriserad grupp med typisk typ 2-astma.¹

Icke-typ 2-driven astma

Troligen en heterogen grupp, där vuxna drabbas oftare och ibland svarar sämre på behandling med inhalationssteroider. Till denna ibland svårbehandlade grupp räknas till exempel astma vid samtidig fetma, uttalad bronkiell hyperreaktivitet eller förhöjda neutrofiler i blod.¹

Astma med permanent luftvägsobstruktion 
En del patienter som haft astma under lång tid utvecklar en permanent luftvägsobstruktion som anses bero på remodellering i luftvägarna.¹

Läs mer om svår eller svårbehandlad astma här

Behandlingstrappa för astma hos vuxna

Målet vid behandling av astma är att uppnå sjukdomskontroll, förhindra exacerbationer och lungfunktionsnedsättning samt minimera biverkningar. Trots att det idag finns goda behandlingsmöjligheter uppnår endast cirka 30–40 % av alla personer med astma fullgod astmakontroll.¹  

Behandling av astma hos vuxna följer en stegvis plan för att optimera symtomkontroll och minimera exacerbationer. Behandlingstrappan nedan visar att behandlingen kan justeras både uppåt och nedåt. Utöver medicinering är utbildning och att undvika utlösande faktorer en viktig del i astmabehandling. För att patienten ska få bästa möjliga effekt av sin behandling är det viktigt att följa upp både inhalationsteknik och följsamhet vid varje besök.²

Referenser:

Behandlingsrekommendation – Astma hos barn och vuxna. Läkemedelsverket 2023.
1177.se för vårdpersonal. Kliniska kunskapsstöd, Astma.
1177.se, Lungor och luftvägar, Andningssvårigheter och andningsuppehåll, Astma.
1177.se, Allergier och överkänslighet, Pollenallergi.

Ta del av vår digitala kommunikation?

Vi noterar att allt fler tänker som vi och önskar få kommunikation digitalt. Som ett led i vår digitaliserings- och hållbarhetsprocess reducerar vi på AstraZeneca våra pappersutskick. Registrera dig redan idag för att inte missa våra medicinska nyheter, det senaste kring våra produkter, information om utbildningar, patientstöd, stipendier och annan direkt användbar information som kan göra ditt vardagliga arbete enklare. Gör som många av dina kollegor och ta del av information när det passar dig.

Registrera dig