Vad är Systemisk Lupus Erythematosus (SLE)?

SLE – en komplex autoimmun heterogen sjukdom1,2

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom som kan påverka varje organ och vävnad. En komplex interaktion av nedsatt apoptotisk clearance, uppreglering av medfött och adaptivt immunsystem, komplementaktivering, immunkomplex och vävnadsinflammation kulminerar i en självbärande autoimmun process. Flera patogena mekanismer kan sannolikt konvergera mot de kliniska fenotyper som då kallas SLE. Faktum är att medan många organ och vävnader kan påverkas av SLE, är mönstret för kliniska manifestationer och autoimmuna fenomen heterogena bland patienter och medför även förändringar över tid hos enskilda patienter. Av denna anledning är diagnos ofta svår eller försenad och förlitar sig på viktig klinisk expertis för att kombinera kliniska och immunologiska fynd. Sjukdomens förlopp varierar från relativt mild och begränsad till enstaka organ, till betydligt mer aggressiv med flera inre organ inblandade. Sjukdomen är kronisk men förlöper ofta i skov.

Illustration_body.png

 

Illustration framtagen av AstraZeneca från referenserna1, 2





Vid skov kan funktionen vanligen förbättras efter några veckor med inflammationsdämpande och immunmodulerande läkemedel men det beror på vilka organ som är drabbade. I vissa fall kan funktionen vara varaktigt nedsatt både till följd av sjukdomen i sig och till följd av medicineringen. Prognosen avseende bestående funktionsnedsättningar och organskada har förbättrats betydligt på senare år på grund av mer aktiv behandling, men både sjukdomen i sig och behandlingen medför ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, infektioner, ledinflammationer (som vid svåra falla kan medföra protesoperation) och benskörhet.

 

Mer information finns hos Socialstyrelsen

 

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är den vanligaste formen av lupus. 70 % av de som är drabbade av lupus har SLE. SLE är också vad de flesta menar då de pratar om ”lupus”3. Kliniska manifestationer kan variera från milda till svåra och livshotande1, 3. 90% är kvinnor och de flesta diagnostiseras mellan 15 och 45 års ålder4. Baserat på befolkningsmängd och prevalens är uppskattningen att mellan 6000 - 8 000 personer lever med SLE i Sverige5.

 

Hur skiljer sig SLE från andra former av Lupus?3

SLE kan orsaka inflammation, antingen akut eller kronisk, i flera organ eller organsystem i kroppen. Kutan lupus (CLE) är däremot begränsad till huden, även om den hos vissa patienter så småningom kan utvecklas till SLE. Läkemedelsinducerad lupus kan orsakas av vissa receptbelagda läkemedel. Symtomen är till stor del samma som vid SLE, men drabbar sällan större organ och försvinner ungefär sex månader efter att läkemedlet satts ut. Neonatal lupus förekommer endast hos nyfödda och är egentligen inte äkta lupus. De flesta av symtomen vid neonatal lupus försvinner efter sex månader.

 

Vad orsakar SLE?2

Det är inte känt vad som orsakar SLE, men genetisk predisposition, miljöfaktorer och den hormonella miljön samspelar i sjukdomsutvecklingen och sjukdomsaktiviteten. Kliniska manifestationer och mönstret för organengagemang är brett heterogena, vilket återspeglar den komplexa bilden av störda molekylära vägar som konvergerar till SLE klinisk fenotyp. SLE-komplex patogenes involverar flera cellulära komponenter i det medfödda systemet och immunsystemet, närvaro av autoantikroppar och immunkomplex, sammankoppling av komplementsystemet, dysreglering av flera cytokiner inklusive typ I-interferoner och störning av clearance av nukleinsyror efter celldöd. Användning av immunmodulerande medel och immunsuppression har förändrat det naturliga förloppet för SLE. Dessutom kommer sjuklighet och dödlighet i SLE inte bara från direkt immunmedierad vävnadsskada utan även från SLE och behandlingsrelaterade komplikationer såsom accelererad koronarartärsjukdom och ökad infektionsrisk. Lupus har en slående prediktion för kvinnor i fertil ålder. Hos kvinnor mellan 15 och 44 år är förhållandet mellan kvinnor och män upp till 13:1, medan det endast är 2:1 hos barn och hos äldre. Även om den förekommer bland olika etniciteter är den vanligare hos icke-kaukasier och i Europa och USA är förekosmten högre bland personer av afrikansk härkomst.

 

Vilka är symtomen vid SLE?1, 2

Symtomen är uttalad trötthet (fatigue), smärta vid led- och/eller muskelinflammation, feber och allmänpåverkan, hudutslag på grund av uv-ljusexponering, nedsatt psykisk och fysisk uthållighet samt sömnproblem. Tillståndet kan medföra kärlkramp och Raynods fenomen/vita fingrar, i fingrar och tår. Symtomen överlappar även med symtom vid andra sjukdomar, vilket kan göra sjukdomen svår att diagnostisera.

 

 

De allvarligaste komplikationerna

Vid mer allvarliga fall kan sjukdomen medföra neurologiska problem, depressioner, psykoser och krampanfall1.

En kort beskrivning av några av de allvarligare komplikationerna av Systemisk Lupus Erythematosus och som involverar stora organsystem3.

  • Inflammation i njurarna, såkallad lupusnefrit, kan påverka kroppens förmåga att filtrera slaggprodukter från blodet. Det kan vara så skadligt att dialys eller en njurtransplantation kan bli nödvändig.
  • Inflammation i nervsystemet och hjärnan kan orsaka minnesproblem, förvirring, huvudvärk och stroke.
  • Inflammation i hjärnans blodkärl kan orsaka hög feber, anfall eller kramper samt beteendeförändringar.
  • Ateroskleros eller kranskärlssjukdom, ansamling av avlagringar på kranskärlsväggar, kan leda till hjärtinfarkt.
  • Inflammation i huden kan orsaka utslag, svullnader och sår över hela kroppen. Ungefär hälften av alla personer med SLE utvecklar fjärilsexantem – ett fjärilsformat utslag som mestadels ses över kinderna och näsan och som kan förvärras i solljus.
 

Att tillgodose ouppfyllda medicinska behov hos patienter med SLE

Nya behandlingar behövs för att åtgärda de ouppfyllda medicinska behoven hos dem som lever med lupus. Patienter har fortfarande ofta otillräcklig sjukdomskontroll, dålig hälsoleraterad livskvalitet och relaterade sjukdomar2, 6.

Många personer med SLE förlitar sig på långvarig användning av orala kortikosteroider, vilket kan vara till hjälp för att hantera ökad sjukdomsaktivitet, men det kan också öka risken för organskada och andra betydande biverkningar7, 8.

Hantering av organskador och allvarligare sjukdomsorsakade symptom kräver ofta mer kostsam vård9. Flera studier har visat att tidigare diagnos och behandling är avgörande för att minska den samhällsekonomiska bördan av SLE och kan hjälpa till att minska risken för sjukdomsprogress och skovfrekvens, skydda mot organskada och förbättra livskvaliteten9-14.

 

 

AstraZeneca och vår vision för SLE15

Vi arbetar för att förstå den komplexa vetenskapen om hur immunsystemet fungerar för att därmed kunna addressera de ouppfyllda behoven hos patienter med SLE. Genom att belysa erfarenheter från personer som lever med SLE och undersöka de underliggande orsakerna för denna komplexa sjukdom, strävar vi efter att göra vetenskapliga framsteg och utmana de begränsningar som patienter med SLE varit tvungna att acceptera alltför länge.

Läs mer om vår vision

 

 

Patofysiologin vid SLE

Hos personer som lever med SLE angriper immunsystemet frisk vävnad i kroppen2. Sjukdomsaktivitet vid SLE involverar B-, T- och dendritiska celler, såväl som inflammatoriska cytokiner såsom typ 1-interferoner (IFN-1), IL-6 och B-cellsaktiverande faktor. Cytokiner är molekyler som fungerar som signalämnen som påverkar eller orsakar immunreaktioner och reglerar processer som koordinerar det övergripande immunsvaret.

 

 

 

 

Illustration_science.png

Figur: Bilden beskriver att denna komplexa sjukdom drivs av flera celltyper och mediatorer22-24 och att immunstörning vid SLE påverkar både medfödd och adaptiv immunitet22, 24-30. Figuren är skapad av AstraZeneca baserat på referenserna22-30.

 

 

Detta leder till ett överaktiverat immunsvar, vilket tillsammans med skapandet av autoantikroppar (antikroppar som bildas som svar på kroppens egna vävnader kan leda till skada, inflammation och långvarig organskada). Upp till 60–80 % av vuxna med SLE kan ha en förhöjd IFN-1-gensignatur, vilket kan förknippas med ökad svårighetsgrad av sjukdomen16-21.

Genom att förstå den roll som viktiga inflammatoriska cytokiner spelar i den där kaskaden, kan vi förstå mer av om de komplexa mekaniskerna som orsakar denna utmanande sjukdom.

  • Anders Sörensson
    Strategic Account Manager AstraZeneca Immunology

    Kontakta mig >

Fördjupa dig inom SLE

Leva med SLE

Hur påverkar SLE patienten?

Läs mer här

Behandling av SLE

Vad säger riktlinjerna?

Läs mer här

Saphnelo (anifrolumab)

Saphnelo är avsett som tilläggsbehandling hos vuxna patienter med måttlig till svår, aktiv, autoantikroppspositiv systemisk lupus erythematosus (SLE), trots standardbehandling31.

Läs mer här

Referenser:

  1. Systemisk lupus erythematosus (SLE) | Rekommendationer och indikatorer (socialstyrelsen.se)

  2. Andrea Fava, MD/Michelle Petri, MD MPH, J Autoimmun. 2019 January ; 96: 1–13. doi:10.1016/j.jaut.2018.11.001

  3. https://www.lupus.org/resources/what-is-systemic-lupus-erythematosus-sle

  4. Carter EE et al. Nat Rev Rheumatol 2016, 12 (10) 605-620.

  5. Simard J.F, et al, Systemic Lupus Erythematosus Prevalence in Sweden in 2010: What Do National Registers Say? Arthritis Care & Research, 2014 66(11):pp 1710–1717

  6. Harris, J, Morand, E. Editorial: Focus on Systemic Lupus Erythematosus. Front Immunol. 2016;7:400. doi: 10.3389/fimmu.2016.00400.

  7. Samnaliev M, Barut V, Weir S, et al. Health Care Utilization and Costs in Adults With Systemic Lupus Erythematosus in the United Kingdom: A Real-World Observational Retrospective Cohort Study [poster]. Presented at: The European League Against Rheumatism, EULAR, European E-Congress of Rheumatology 2020; 3-6 June 2020. Abstract ID: THU0550.

  8. Al Sawah S, Zhang X, Zhu B, et al. Effect of corticosteroid use by dose on the risk of developing organ damage over time in systemic lupus erythematosus—the Hopkins Lupus Cohort. Lupus Sci Med. 2015;2(1):e000066.

  9. Kan HJ, Song X, Johnson BH, et al. Healthcare utilization and costs of systemic lupus erythematosus in Medicaid. Biomed Res Internat. doi:10.1155/2013/808391.

  10. Nusbaum J, Mirza I, Shum J, et al. Sex Differences in Systemic Lupus Erythematosus: Epidemiology, Clinical Considerations, and Disease Pathogenesis. Mayo Clin Proc. 2020;95(2):384–394.

  11. Hammond ER, Murimi IB, Lin DH, et al. Health Care Utilization and Costs of Systemic Lupus Erythematosus in the United States: A Systematic Review [poster]. Presented at: The European League Against Rheumatism, EULAR, European Congress of Rheumatology 2017; 14-17 June 2017. Abstract ID: SAT0227.

  12. Murimi I, Dora L, Hong K, et al. Health Care Utililization and Costs of Systemic Lupus Erythematosus by Disease Severity in the United States. J Rheumatol. 2020;191187. doi.

  13. Hammond E, Freidel H, Garal-Pantaler E, et al. Health care resource use (hru) and medical cost analyses as a function of systemic lupus erythematosus (sle) disease severity: analysis of claims data of a german sickness fund. Lupus Sci Med. 2018;5. doi: 10.1136.

  14. Yeo AL, Koelmeyer R, Kandane-Rathnayake R, et al. Lupus Low Disease Activity State is Associated with Reduced Direct Healthcare Costs in Patients with Systemic Lupus Erythematosus [published online ahead of print, 2019 Jul 8]. Arthritis Care Res (Hoboken). 2020 Sep;72(9):1289-1295.

  15. https://www.astrazeneca.com/our-therapy-areas/respiratory-and-immunology/lupus.html

  16. Crow MK. Type I interferon in the pathogenesis of lupus. J Immunol. 2014;192(12):5459 5468.

  17. Lauwerys BR, Ducreux J, Houssiau FA. Type I interferon blockade in systemic lupus erythematosus: where do we stand? Rheumatol. 2014;53(8):1369-1376.

  18. Hoffman RW, Merrill JT, Alarcón-Riquelme MM, et al. Gene expression and pharmacodynamic changes in 1,760 systemic lupus erythematosus patients from two phase III trials of BAFF blockade with tabalumab. Arthritis Rheumatol. 2017;69(3):643- 654.

  19. Becker AM, Dao KH, Han BK, et al. SLE peripheral blood B cell, T cell and myeloid cell transcriptomes display unique profiles and each subset contributes to the interferon signature. PLoS One. 2013;8(6):e67003. Jefferies CA. Regulating IRFs in IFN driven disease. Front Immunol. 2019;10:325.

  20. Jefferies CA. Regulating IRFs in IFN driven disease. Front Immunol. 2019;10:325.

  21. Mai L, Asaduzzaman A, Noamani B, et al. The baseline interferon signature predicts disease severity over the subsequent 5 years in systemic lupus erythematosus. Arthritis Res Ther. 2021;23:29

  22. Wahren-Herlenius M, Dorner T. lmmunopathogenic mechanisms of systemic autoimmune disease. Lancet. 2013;382(9894): 819-831.

  23. Kaul A, Gordon C, Crow MK, et al. Systemic lupus erythematosus. Nat Rev Dis Primers. 2016;2:16039.

  24. Dennis GJ. Belimumab: a BLyS-specific inhibitor for the treatment of systemic lupus erythematosus. Clin Pharmacol Ther. 2012;91(1):143-149.

  25. Kim JM, Park SH, Kim HY, et al. A plasmacytoid dendritic cells-type I interferon axis is critically implicated in the pathogenesis of systemic lupus erythematosus. Int J Mol Sci. 2015;16(6):14158-14170.

  26. Rönnblom L, Elkon KB. Cytokines as therapeutic targets in SLE. Nat Rev Rheumatol. 2010;6(6):339-347.

  27. Tsokos GC. Autoimmunity and organ damage in systemic lupus erythematosus. Nat lmmunol. 2020;21:605-614.

  28. Zharkova 0, Celhar T, Cravens PD, et al. Pathways leading to an immunological disease: systemic lupus erythematosus. Rheumatology (Oxford). 2017;56:i55-i66.

  29. Rönnblom L, Leonard D. Interferon pathway in SLE: one key to unlocking the mystery of the disease. Lupus Sci Med. 2019;6(1):e000270.

  30. Rönnblom L. The type I interferon system in the etiopathogenesis of autoimmune diseases. Ups J Med Sci. 2011;116(4):227-237.

  31. SmPC Saphnelo www.fass.se