Ursa Bonnevier är 2024 års stipendiat
I samarbete med Svensk Njurmedicinsk Förening, delar AstraZeneca varje år ut ett stipendium på 80 000 kronor till forskning om hjärt-kärlsjukdom hos patienter med njursjukdom. 2024 års stipendium går till Ursa Bonnevier, nefrolog i Gävle, och hennes forskning inom förbättrad vård för patienter med kronisk njursjukdom och behandling med peritoneal dialys, individider som ofta har en hög kardiovaskulär risk. Ursa får priset med bland annat följande motivering:
”Ökad kunskap om sömnapné och andra sömnrubbningar hos denna patientgrupp ger möjlighet till behandling, förbättrad livskvalitet och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.”
Ursa beskriver sig själv som en kliniker i första hand, med en passion för att förbättra patientvården. Hennes forskningsinsats är djupt rotad i ett behov av att förstå och förbättra behandling och utfall för patienter.
– I grunden är jag en kliniker som i mitt arbete ser vad patienterna lider av och vad vi inte vet. Jag har påbörjat min forskning för att lära mig mer och bidra till kunskapsutvecklingen inom nefrologin och förbättra vården för våra patienter, berättar Ursa Bonnevier.
Ursa har valt att fokusera sitt doktorandarbete på kardiovaskulär risk hos patienter som behandlas med peritonealdialys. En av de faktorer som påverkar risken för kardiovaskulära sjukdomar i denna patientgrupp är sömnapné och genom att fördjupa sig i detta område hoppas Ursa Bonnevier att kunna bidra till bättre möjligheter att minska den risken.
– Tidigare studier visar att sömnapné är vanligare och svårare att upptäcka hos patienter med avancerad kronisk njursjukdom än hos njurfriska individer, delvis på grund av uremi och övervätskning. Förutom standardbehandlingen med CPAP finns för dessa patienter även andra möjliga behandlingsstrategier, såsom ökad ultrafiltration och högre dialysdos. Min forskning syftar till att kartlägga förekomsten av sömnapné hos patienter med peritonealdialys i Sverige och utvärdera behandlingens effekt. Förhoppningen är att resultaten ska bidra till bättre identifiering och behandling av denna sömnrubbning, säger Ursa Bonnevier.
På sikt eftersträvar Ursa Bonnevier att hennes forskning inte bara ska gynna patienter med avancerad kronisk njursjukdom, som de med peritoneal dialys, utan också skapa en större förståelse för kardiovaskulär risk i olika stadier av sjukdomen, med målet att öka både livskvalitet och överlevnad hos dessa patienter. Hennes arbete exemplifierar hur forskningsdriven insikt kan öppna dörrar till förbättringar inom vården och vi ser fram emot att följa hennes framsteg och bidrag till njurmedicinen.
