Utforska strategier i astmabehandling

Svår astma eller svårbehandlad astma?

Utforska fallstudier som belyser praktiska strategier för förbättrad astmavård och insikter kring olika astmatillstånd.

Skillnaden mellan svår astma och svårbehandlad astma

Astma är en kronisk sjukdom med inflammation i luftvägarna och variabel obstruktion, vilket leder till symtom som pipande andning, andnöd, tryck över bröstet och hosta. Den omfattar olika fenotyper med specifika kliniska egenskaper.

Det kan vara svårt att skilja på svår astma och svårbehandlad astma. Innan man sätter diagnosen svår astma ska man utesluta icke farmakologiska faktorer som bidar till dålig kontroll.

Svår astma är ett mer kritiskt tillstånd där symtomen inte kontrolleras effektivt av standardbehandlingar. Patienter kan uppleva allvarliga andningssvårigheter, störd sömn och nedsatt livskvalitet, samt behöva akut vård vid exacerbationer. Sedan några år finns det tillgång till biologiska läkemedel för svår astma som möjliggör att patienterna kan nå astmakontroll trots sitt sjukdomstillstånd.

 

Tecken på okontrollerad astma1

  • Hosta, slem, pip och väs i bröstet
  • Luftvägssymtom kopplat till triggerfaktorer
  • Nattliga symtom
  • Ökad användning av vid behovs-medicinering
  • PEF-variabilitet
  • Exacerbation senaste året.

Olika typer av astma2

 

Typ 2-driven astma:

Allergisk astma: Börjar ofta i barndomen, kopplad till allergiska tillstånd. Ofta bra respons på inhalationssteroider.

Svår eosinofil astma: Kararaktäriseras av förhöjda eosinofiler och är en typ-2 inflammations driven astma, men behöver inte alltid vara associerad med allergi. Denna form av astma är svårbehandlad och viktig att identifiera för att överväga behandling med biologiska läkemedel.

Astma vid acetylsalicylsyrakänslighet: Dessa patienter har i regel samtidig näspolypos och är ofta svårbehandlade.

Icke-typ 2-driven astma:

Astma med låg grad av eosinofili kännetecknas av att andra mekanismer bidrar till sjukdomens utveckling.
Det är troligen en heterogen grupp, där vuxna drabbas oftare och svarar sämre på behandling med inhalationssteroider. Denna grupp inkluderar astma relaterad till fetma och neutrofil astma, där den senare ofta är kopplad till infektioner.

Astma med persistent luftvägsobstruktion

En del patienter som haft astma under lång tid utvecklar en permanent luftvägsobstruktion som anses bero på remodellering i luftvägarna.

Patientfall

Oksana Tenselius, specialistläkare och allergolog, presenterar patientfall som illustrerar komplexiteten i att utreda och behandla astma. Genom att belysa flera aspekter av astmabehandling, erbjuder videoserien insikter och förståelse av de olika typerna av astma.

 
"video Steoridkrävande astma"
✖

Steoridkrävande astma

Behandlings-alternativ för återkommande exacerbationer med T2-inflammationsfokus.

✖

Allergisk astma

Utredning och behandling av allergisk astma.

✖

Blodeosinofili och astma

Varierande orsaker till blodeosinofili och behandlingsimplikationer.

✖

Svår astma med låga nivåer av eosinofiler

Infektionsdriven T2-låg astma och möjliga behandlingsstrategier.

Behandlingstrappa för vuxenastma1

Behandling av astma hos vuxna följer en stegvis plan för att optimera symptomkontroll och minimera exacerbationer. Det börjar med grundläggande åtgärder för alla patienter såsom utbildning, korrekt inhalationsteknik och följsamhet. Utvärdering av symptom och eventuell sensibilisering mot allergener är avgörande.

Det är viktigt att behandlingar regelbundet utvärderas och anpassas efter behov, med möjlighet för patienten att röra sig mellan stegen.

 

Steg 1: Vid symtom högst 2 gånger per månad, annars börja på steg 2. Starta med FABA+ICS i lågdos vid behov.

Steg 2: ICS i lågdos dagligen då regelbunden behandling med ICS minskar symtom och exacerbationsrisk. ICS+FABA vid behov.

Steg 3: ICS (medelhög dos)+LABA varje dag som underhållsbehandling. ICS-dosen kan justeras upp eller ned beroende på behandlingssvar. Leukotrienantagonist är ett alternativ till höjning av ICS, utvärdera efter 4 veckor.

Steg 4: Patienten fortsätter med tidigare underhålls- och vid behovsbehandling. ICS i högdos ska provas om det inte redan är gjort. Tillägg LAMA och leukotrienantagonist.

Steg 5: Om patienten har otillfredställande astmakontroll på steg 4 kan det bli aktuellt med remiss till högre vårdnivå för ställningstagande till biologiska läkemedel, maktrolidantibiotikm eller TLA.

När och hur skriver man en remiss?

En rätt skriven remiss är en förutsättning för att patienten ska kunna bli vidare utvärderad av en specialist. Nedan har vi tagit exempel på remissinnehåll i Region Stockholm från Viss.nu. Regionala variationer kan förekomma.

Remiss till öppenvårdsmottagning lung-allergi3

  • Svår nydebuterad sjukdom.
  • Anamnes på livshotande attacker (IVA-krävande).
  • Oklar diagnos – behov av ytterligare utredning.
  • Dåligt terapisvar – t.ex. okontrollerad astma enligt ACT eller upprepade exacerbationer (>2 sista året) trots god compliance till behandlingstrappan steg 4.
  • Samsjuklighet – andra hälsotillstånd eller sjukdomar som komplicerar behandling, försämrar symtom eller försvårar god astmakontroll.
  • För ställningstagande till utökad behandling med AIT (allergen immunterapi), biologiska läkemedel eller multidiciplinär behandlling.

Remissinnehåll3

  • Anamnes, särskilt hur och när diagnosen är ställd, allergi, rökning, yrke, eventuell specifik exponering, antal exacerbationer senaste 12 månader.
  • Symtom inklusive ACT och relevant status.
  • Aktuell och tidigare provad behandling.
  • Spirometri (FEV1, FVC i liter och i procent av förväntat), effekt av bronkdilatation (reversibilitetstest), eventuellt PEF-kurva.
  • Andra relevanta sjukdomar och hälsotillstånd.
  • Resultat av utredning med röntgen, riktad allergiutredning och blodprov med B-celler*.

*Dessa behövs som regel inför remiss till Karolinska Svår Astma centrum (KSAC).

 

Hjälpmedel

AIRQ® - Asthma Impairment and Risk Questionnaire

Ett bedömningsverktyg för patienter från 12 år och uppåt, avsett att identifiera hälsorisker vid okontrollerad astma. Med 10 ja/nej-frågor, varav tre fokuserar på risker för framtida exacerbationer, erbjuder AIRQ® ett bredare perspektiv än andra tester som AKT och ACQ, vilket gör det särskilt användbart för att förutsäga och hantera dessa risker effektivt.

Beställ AIRQ®

Biologiska läkemedel

Monoklonala antikroppar används i behandling av svår astma. Vid misstanke om svår astma bör en specialist göra en systematisk undersökning för att bekräfta diagnosen, utesluta andra tillstånd och bedöma komorbiditeter samt fenotyp.

Läs om biologiska läkemedel för astma

Astma.com - en resurs för astmapatienter

Astma.com är en resurs för dina patienter med astma. Här kan de få insikter om astma och hitta tips på hur de kan få vård samt göra en självskattning av sina symtom för bättre hantering av sin astma.

Läs mer på astma.com

Referenser

  1. Behandlingsrekommendation: Astma hos barn och vuxna. Uppsala, Läkemedelsverket, mars 2023

  2. Vetenskapliga underlag: Astma hos barn och vuxna. Uppsala, Läkemedelsverket, mars 2023.

  3. Astma hos vuxna, Vårdnivå och remissrutiner. Viss.nu Region Stockholm. Maj 2025. https://viss.nu/kunskapsstod/vardprogram/astma-hos-vuxna