SLE – en komplex autoimmun heterogen sjukdom^1,2

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom som kan påverka varje organ och vävnad. En komplex interaktion av nedsatt apoptotisk clearance, uppreglering av medfött och adaptivt immunsystem, komplementaktivering, immunkomplex och vävnadsinflammation kulminerar i en självbärande autoimmun process.

Flera patogena mekanismer kan sannolikt konvergera mot de kliniska fenotyper som då kallas SLE. Faktum är att medan många organ och vävnader kan påverkas av SLE, är mönstret för kliniska manifestationer och autoimmuna fenomen heterogena bland patienter och medför även förändringar över tid hos enskilda patienter.

Av denna anledning är diagnos ofta svår eller försenad och förlitar sig på viktig klinisk expertis för att kombinera kliniska och immunologiska fynd. Sjukdomens förlopp varierar från relativt mild och begränsad till enstaka organ, till betydligt mer aggressiv med flera inre organ inblandade. Sjukdomen är kronisk men förlöper ofta i skov.

Vid skov kan funktionen vanligen förbättras efter några veckor med inflammationsdämpande och immunmodulerande läkemedel men det beror på vilka organ som är drabbade. I vissa fall kan funktionen vara varaktigt nedsatt både till följd av sjukdomen i sig och till följd av medicineringen.

Prognosen avseende bestående funktionsnedsättningar och organskada har förbättrats betydligt på senare år på grund av mer aktiv behandling, men både sjukdomen i sig och behandlingen medför ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, infektioner, ledinflammationer (som vid svåra falla kan medföra protesoperation) och benskörhet.

Mer information finns hos Socialstyrelsen

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är den vanligaste formen av lupus. 70 % av de som är drabbade av lupus har SLE. SLE är också vad de flesta menar då de pratar om ”lupus”³. Kliniska manifestationer kan variera från milda till svåra och livshotande^{1, 3}. 90% är kvinnor och de flesta diagnostiseras mellan 15 och 45 års ålder⁴. Baserat på befolkningsmängd och prevalens är uppskattningen att mellan 6000 - 8 000 personer lever med SLE i Sverige⁵.

Hur skiljer sig SLE från andra former av Lupus?³

SLE kan orsaka inflammation, antingen akut eller kronisk, i flera organ eller organsystem i kroppen. Kutan lupus (CLE) är däremot begränsad till huden, även om den hos vissa patienter så småningom kan utvecklas till SLE. Läkemedelsinducerad lupus kan orsakas av vissa receptbelagda läkemedel. Symtomen är till stor del samma som vid SLE, men drabbar sällan större organ och försvinner ungefär sex månader efter att läkemedlet satts ut. Neonatal lupus förekommer endast hos nyfödda och är egentligen inte äkta lupus. De flesta av symtomen vid neonatal lupus försvinner efter sex månader.

Vad orsakar SLE?²

Det är inte känt vad som orsakar SLE, men genetisk predisposition, miljöfaktorer och den hormonella miljön samspelar i sjukdomsutvecklingen och sjukdomsaktiviteten. Kliniska manifestationer och mönstret för organengagemang är brett heterogena, vilket återspeglar den komplexa bilden av störda molekylära vägar som konvergerar till SLE klinisk fenotyp.

SLE-komplex patogenes involverar flera cellulära komponenter i det medfödda systemet och immunsystemet, närvaro av autoantikroppar och immunkomplex, sammankoppling av komplementsystemet, dysreglering av flera cytokiner inklusive typ I-interferoner och störning av clearance av nukleinsyror efter celldöd. Användning av immunmodulerande medel och immunsuppression har förändrat det naturliga förloppet för SLE. Dessutom kommer sjuklighet och dödlighet i SLE inte bara från direkt immunmedierad vävnadsskada utan även från SLE och behandlingsrelaterade komplikationer såsom accelererad koronarartärsjukdom och ökad infektionsrisk.

Lupus har en slående prediktion för kvinnor i fertil ålder. Hos kvinnor mellan 15 och 44 år är förhållandet mellan kvinnor och män upp till 13:1, medan det endast är 2:1 hos barn och hos äldre. Även om den förekommer bland olika etniciteter är den vanligare hos icke-kaukasier och i Europa och USA är förekosmten högre bland personer av afrikansk härkomst.

Vilka är symtomen vid SLE?^{1, 2}

Symtomen är uttalad trötthet (fatigue), smärta vid led- och/eller muskelinflammation, feber och allmänpåverkan, hudutslag på grund av uv-ljusexponering, nedsatt psykisk och fysisk uthållighet samt sömnproblem. Tillståndet kan medföra kärlkramp och Raynods fenomen/vita fingrar, i fingrar och tår. Symtomen överlappar även med symtom vid andra sjukdomar, vilket kan göra sjukdomen svår att diagnostisera.

De allvarligaste komplikationerna

Vid mer allvarliga fall kan sjukdomen medföra neurologiska problem, depressioner, psykoser och krampanfall¹.

En kort beskrivning av några av de allvarligare komplikationerna av Systemisk Lupus Erythematosus och som involverar stora organsystem³.

• Inflammation i njurarna, såkallad lupusnefrit, kan påverka kroppens förmåga att filtrera slaggprodukter från blodet. Det kan vara så skadligt att dialys eller en njurtransplantation kan bli nödvändig.
• Inflammation i nervsystemet och hjärnan kan orsaka minnesproblem, förvirring, huvudvärk och stroke.
• Inflammation i hjärnans blodkärl kan orsaka hög feber, anfall eller kramper samt beteendeförändringar.
• Ateroskleros eller kranskärlssjukdom, ansamling av avlagringar på kranskärlsväggar, kan leda till hjärtinfarkt.
• Inflammation i huden kan orsaka utslag, svullnader och sår över hela kroppen. Ungefär hälften av alla personer med SLE utvecklar fjärilsexantem – ett fjärilsformat utslag som mestadels ses över kinderna och näsan och som kan förvärras i solljus.

Att tillgodose ouppfyllda medicinska behov hos patienter med SLE

Nya behandlingar behövs för att åtgärda de ouppfyllda medicinska behoven hos dem som lever med lupus. Patienter har fortfarande ofta otillräcklig sjukdomskontroll, dålig hälsoleraterad livskvalitet och relaterade sjukdomar^{2, 6}.

Många personer med SLE förlitar sig på långvarig användning av orala kortikosteroider, vilket kan vara till hjälp för att hantera ökad sjukdomsaktivitet, men det kan också öka risken för organskada och andra betydande biverkningar^{7, 8}.

Hantering av organskador och allvarligare sjukdomsorsakade symptom kräver ofta mer kostsam vård⁹. Flera studier har visat att tidigare diagnos och behandling är avgörande för att minska den samhällsekonomiska bördan av SLE och kan hjälpa till att minska risken för sjukdomsprogress och skovfrekvens, skydda mot organskada och förbättra livskvaliteten^9-14.

Patofysiologin vid SLE

Hos personer som lever med SLE angriper immunsystemet frisk vävnad i kroppen². Sjukdomsaktivitet vid SLE involverar B-, T- och dendritiska celler, såväl som inflammatoriska cytokiner såsom typ 1-interferoner (IFN-1), IL-6 och B-cellsaktiverande faktor. Cytokiner är molekyler som fungerar som signalämnen som påverkar eller orsakar immunreaktioner och reglerar processer som koordinerar det övergripande immunsvaret.

Figur: Bilden beskriver att denna komplexa sjukdom drivs av flera celltyper och mediatorer^22-24 och att immunstörning vid SLE påverkar både medfödd och adaptiv immunitet^{22, 24-30}. Figuren är skapad av AstraZeneca baserat på referenserna^22-30.

Detta leder till ett överaktiverat immunsvar, vilket tillsammans med skapandet av autoantikroppar (antikroppar som bildas som svar på kroppens egna vävnader kan leda till skada, inflammation och långvarig organskada). Upp till 60–80 % av vuxna med SLE kan ha en förhöjd IFN-1-gensignatur, vilket kan förknippas med ökad svårighetsgrad av sjukdomen^16-21.

Genom att förstå den roll som viktiga inflammatoriska cytokiner spelar i den där kaskaden, kan vi förstå mer av om de komplexa mekaniskerna som orsakar denna utmanande sjukdom.