Kronisk njursjukdom (CKD) - en underdiagnostiserad folksjukdom

90% av alla personer i CKD-stadium 3 saknar en diagnos¹

Läs mer om Forxiga (dapagliflozin) för behandling av kronisk njursjukdom

Två cirklar med statistik: 10 % drabbas av kronisk njursjukdom, 90 % i stadium 3 saknar diagnos.

Prevalensen av kronisk njursjukdom (CKD) uppskattas till cirka 10 % av befolkningen². Trots det saknar omkring 90 % av alla personer i CKD-stadium 3 en diagnos¹.

Behandlingsmålen i det nationella vårdprogrammet för kronisk njursjukdom syftar till att minska förlust av njurfunktion* och förhindra att patienten insjuknar i hjärt-kärlsjukdom³. Men det gäller att hitta patienten i tid.

Läs mer om behandlingsriktlinjer för CKD

Enkla prover ger tidigt svar

Illustration av en lista med tre punkter markerade med bockar: P-kreatinin/eGFR, U-albumin/kreatininkvot och Blodtryck, tre prover som används för att upptäcka kronisk njursjukdom.

En stor del av patientpopulationen återfinns idag i primärvården, men även inom andra specialiteter. Sjukvården har därmed en viktig roll att upptäcka och diagnostisera patienter med kronisk njursjukdom tidigt i sjukdomsförloppet.

Kontroll av P-kreatinin, blodprov och urinsticka hos patienter som, oavsett orsak, söker vård i primärvården ger möjlighet att tidigt upptäcka kronisk njursjukdom³. Årlig riktad screening för kronisk njursjukdom bör alltid ske av patienter med³.

Diabetes mellitus
Dypertoni
Hjärt-kärlsjukdom
Genomgången nefrektomi

För diagnos krävs nedsatt njurfunktion (GFR <60 ml/min/1,73 m²) alternativt onormalt hög grad av albuminuri eller radiologiskt eller histopatologiskt påvisad njursjukdom vid två mättillfällen med minst tre månaders mellanrum³.

Här kan du ladda ned broschyren Tidig identifiering och intervention inom primärvården.

Ladda ned broschyr

Diagram som visar att tidig intervention vid kronisk njursjukdom bromsar nedgången av eGFR jämfört med sen eller ingen intervention.

_{Anpassad från Gansevoort RT, de Jong PE, 2008.⁴}

_{Figuren visar en schematisk presentation av minskningen i eGFR över tid hos en patient med albuminuri och en patient med normal albuminutsöndring. Figuren visar också den visade effekten av en sent insatt behandling och den uppskattade effekten av tidigt insatt behandling.⁴}

Försämring av njurfunktionen ökar risken för komplikationer⁵.

I en populationsstudie från USA med 1,1 miljoner vuxna (medelålder 52 år) utvärderades den multivariabla kopplingen mellan eGFR och risken för dödsfall, kardiovaskulära händelser och sjukhusvistelse genom att utgå från estimerad glomerulär filtreringshastighet (eGFR) under en 5-årsperiod.

Resultatet visade en tydlig koppling mellan minskad njurfunktion och ökad risk för olika komplikationer.⁵

_{Anpassad från Go AS et al. N Engl J Med 2004;351:1296–305.⁵}

Majoriteten av de patienter som diagnostiseras med kronisk njursjukdom har inte diabetes⁶

Cirkeldiagram som visar fördelningen av orsaker till njursjukdom. 42 % av fallen är diabetesrelaterade (Diabetisk njursjukdom), medan 58 % inte är det (Ej diabetisk njursjukdom). Ej diabetisk njursjukdom fördelas vidare på: Övrigt 22 % (886,03 fall), Glomerulonefrit 18 % (735,69 fall), och Hypertoni 18 % (744,10 fall). Diabetes står för 1690,73 fall

Åldersstandardiserad global prevalens av CKD efter orsak per 100 000 personer 2016.⁶
Illustration producerad av AstraZeneca baserad på tabell 4 i referens 6.

Det kardiorenala sambandet

Patienter med kronisk njursjukdom har ofta en stor samsjuklighet. De har därutöver större sannolikhet att dö av kardiovaskulära orsaker än av njursjukdom i slutstadium eller dialys^5,7,8. Sambandet mellan njur-och hjärtfunktion kallas ibland för det renokardiella eller kardiorenala syndromet, beroende på vilket organ som anses vara det primära⁹.

Patienter med CKS har större sannolikhet att dö av kardiovaskulär orsak än att hamna i terminal njursvikt (ESKD). 55% av HFrEF-patienterna har CKD (eGFR <60 ml/min/1,73 m2).

Utöver tidig diagnos och behandling finns idag läkemedel och behandlingsprinciper som kan bromsa sjukdomsförloppet och förbättra prognosen, vid samtidig påverkan av både njurarna och hjärtat³.

Riktlinjer kronisk njursjukdom

Här kan du ta del av vad som sägs om screening, klassificering och behandling av kronisk njursjukdom i det nationella vårdprogrammet och de senaste riktlinjerna från KDIGO 2024 (Kidney Disease: Improving Global Outcomes).

Läs mer om riktlinjer vid kronisk njursjukdom

Masterclass CKD

Masterclass CKD är medicinsk utbildningsserie med fokus på kronisk njursjukdom framtagen av AstraZeneca och som främst riktar sig till dig som är verksam inom primärvården.

Läs mer om Masterclass

DAPA-CKD – sjukdomsförlopp och överlevnad hos patienter med kronisk njursjukdom¹

Här kan du läsa om den indikationsgrundande studien DAPA-CKD och de resultat som visats angående sjukdomsförlopp och överlevnad vid användning av Forxiga® (dapagliflozin) hos patienter med kronisk njursjukdom (CKD).¹

_{1. Forxiga Produktresumé 24-01-19}

Läs mer om DAPA-CKD

"Halvcirkeldiagram som visar kaliumvärden i blodet. Normala nivåer för de flesta ligger mellan 3,5 och 5,0 mmol/l. Under 3,5 mmol/l kallas hypokalemi (för lågt), och över 5,0 mmol/l kallas hyperkalemi (för högt)."

Hyperkalemi hos patienter med kronisk njursjukdom

En vanlig orsak till hyperkalemi är att kroppens utsöndring av kalium är försämrad på grund av njursvikt. Här kan du läsa om mer om behandling och riktlinjer vid hyperkalemi hos patienter med kronisk njursjukdom.

Läs mer om Hyperkalemi

LunchWeb AstraZeneca

LunchWeb är vårt återkommande föreläsningskoncept med kvalitativa föreläsningar av nationellt erkända specialister inom våra olika terapiområden.

Föreläsningarna riktar sig till dig som verkar inom såväl primär- som slutenvård och direktsänds till den egna mottagningen under lunchtid aktuella datum.

Läs mer om Lunchweb

Tidiga åtgärder i primärvården

Tidiga åtgärder i primärvården kan göra stor skillnad vid kronisk njursjukdom. Se 5 filmer där Kenneth Jacobsson, specialist i allmänmedicin, går igenom hur primärvården kan förbättra omhändertagandet av patienter med kronisk njursjukdom (CKD).

Läs mer om åtgärder i primärvården

Material att beställa

Praktisk fickfakta vid kronisk njursjukdom (CKD)

För att underlätta screening, diagnos, stadieindelning och behandling vid kronisk njursvikt (CKD), har vi tagit fram en praktisk översikt baserad på det nationella vårdprogrammet och de senaste riktlinjerna från KDIGO.

Beställ här

Referenser:

Gasparini A, et al. Nephrol Dial Transplant 2016;31:2086–94
Kovesdy CP. Kidney Int Suppl. 202212:7–11. Publicerad online 18 mars 2022 doi: 10.1016/j.kisu.2021.11.003.
Nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom. NPO 2025-04-04.
Gansevoort RT de Jong PE. J Am Soc Nephrol. 2009 20:465–8. doi: 10.1681/ASN.2008111212.
Go AS et al. N Engl J Med. 2004351:1296–305.
Xie Y et al. Kidney Int. 201894: 567–81.
Smith G et al. J Am Coll Cardiol. 2006 47:1987–96.
Briasoulis A Bakris GL. Curr Cardiol Rep. 201315(3):340.
Eriksson Svensson M et al. Hjärtsvikt & kronisk njursjukdom. SE-10179-02-22-FO februari 2022.
McAlister FA et al. Circ Heart Fail. 2012 5:309–14.

Ta del av vår digitala kommunikation?

Vi noterar att allt fler tänker som vi och önskar få kommunikation digitalt. Som ett led i vår digitaliserings- och hållbarhetsprocess reducerar vi på AstraZeneca våra pappersutskick. Registrera dig redan idag för att inte missa våra medicinska nyheter, det senaste kring våra produkter, information om utbildningar, patientstöd, stipendier och annan direkt användbar information som kan göra ditt vardagliga arbete enklare. Gör som många av dina kollegor och ta del av information när det passar dig.

Registrera dig